Jag läser SVT:s artikel om 13-årige Anton i Östersunds kommun och känner både sorg och vrede. Under nästan hela sin skoltid har han suttit ensam i ett rum, isolerad från andra barn. När han gick ut sexan var han bara godkänd i musik – resten var underkänt eller streck.
Föräldrarna berättar att han som sexåring hade ett bättre talspråk än han har i dag. Det är en brutal illustration av vad som händer när skolan inte förmår ta sitt ansvar. I stället för utveckling fick Anton förvaring.
Skolinspektionen har kritiserat kommunen, men det förändrade ingenting för Anton. Några månader efter tillsynen upptäckte hans mamma att han inte ens hade en egen bänk i klassrummet. Som om han inte fanns.
Jag vill stanna upp här. För detta är inte ett enskilt misstag, det är ett systemfel. Det visar hur vackra ord om ”alla barns rätt till utbildning” och en barnkonvention som är svensk lag i praktiken kan reduceras till noll.
Anton har autism, ja. Men skolan ska vara den plats där barn får både kunskap och social träning – oavsett förutsättningar. Om inte ens det mest grundläggande stödet ges, vad betyder då skolplikten?
Vi pratar ofta om Sveriges välfärdsmodell som något självklart och tryggt. Men i praktiken har vi byggt ett system som inte klarar av att möta barn med särskilda behov. Föräldrar tvingas slåss i åratal, ofta förgäves. Barnen själva betalar priset i förlorade år.
Vad är lösningen?
För mig och för Enade Sverige är svaret tydligt:
Individens rätt före systemets bekvämlighet. Skolplikt utan undervisning är ett rättsbrott. Staten måste kunna ingripa snabbare när kommuner misslyckas.
Specialisering istället för förvaring. Kommunerna ska inte gömma barn i grupprum. Platser på resursskolor måste byggas ut – och där det inte är möjligt ska små grupper och utbildad personal garanteras.
Föräldrar som partners – inte motparter. Föräldrar ska ha lagstadgad rätt till insyn i stödinsatserna. En nationell klagorätt bör införas där enskilda fall kan prövas snabbt, oberoende av kommunen.
Barn med särskilda behov ska inte förvaras – de ska undervisas. Ingen elev får förlora sex år av sitt liv för att systemet hellre skyddar sig självt än barnet.
Vi måste våga se det för vad det är: ett haveri. Och vi måste ha modet att förändra det.
2025‑08‑25 // Bo Jonsson för Enade Sverige
Källa:
SVT Nyheter Jämtland