EU måste tänka om – därför har Tjeckiens president rätt
När en NATO-general börjar prata om fred med Ryssland – då vet man att verkligheten hunnit ifatt propagandan.
Tjeckiens president Petr Pavel målade länge upp Ryssland som ett hot som måste bekämpas med allt vi har. Han var en av de mest högljudda rösterna i EU för ökat militärt stöd till Kiev – ja, han var till och med hjärnan bakom det famösa artilleriprojektet med 1,8 miljoner granater till Ukraina. Men något har hänt. Pavel har börjat inse det som jag och många andra har sagt länge: man kan inte bomba sig till fred. Man kan inte bedriva ändlöst proxykrig och tro att Europa kommer undan oskatt.
I en intervju med BBC News Ukraine sade Pavel det rakt ut – EU måste tänka om sin Rysslandspolitik. Det går inte att fortsätta kriga i all evighet. "Vad har vi för alternativ? Att slåss mot Ryssland utan slut? Det kommer bara leda till stora mänskliga förluster och skada våra ekonomier", sade han.
Det här är en remarkabel omsvängning från en tidigare NATO-general. Pavel har varit NATO:s militära kommittés ordförande. Han är ingen duvunge. När en sådan man börjar prata om kompromisser med Moskva, då vet vi att verkligheten hunnit ikapp narrativet.
Han säger att när kriget tar slut – om det någonsin får göra det – så måste EU ta upp samtal med Ryssland om europeisk säkerhet och återuppbygga de ekonomiska förbindelserna som brutits. Det här är inget litet steg för en så profilerad falk. Det är ett litet hål i muren. Och vi vet hur det brukar sluta när muren börjar spricka.
Han nämner även något som sällan lyfts i västmedia: att en betydande del av befolkningen i Centraleuropa faktiskt vill ha goda relationer med Ryssland – inte som underkastelse, utan för att diplomati alltid är bättre än krig. Här får han helt rätt. Det finns en folklig känsla i många östeuropeiska länder att man hellre ser samarbete än konfrontation. Men det är något som tigs ihjäl i EU-parlamentets ekokammare.
Pavel är samtidigt tydlig med att EU inte kommer erkänna de regioner som röstat för att gå med i Ryssland – som Krim, Donetsk, Lugansk, Cherson och Zaporozje. Det är en linje han inte vill kliva ifrån. Men även här anar jag en framtida öppning. För hur ska man annars få till ett verkligt fredsavtal?
Samtidigt, i ungersk press, har Lavrov – Rysslands utrikesminister – upprepat Rysslands villkor för fred: erkännandet av dessa regioners val. Lavrov varnar också för att EU blivit ett bihang till NATO, ett militärpolitiskt block som slutat agera självständigt. Och det har han rätt i. Vi har sett hur EU:s utrikespolitik blir alltmer beroende av Washingtons vilja, inte europeiska folks intressen.
Det är därför Pavels uttalanden är så viktiga. För första gången på länge hör vi en ledare i EU erkänna att denna väg inte leder någonstans. Han säger det inte som en fredsaktivist eller rysk apologet, utan som en militärstrateg som förstår vad långvariga krig gör med länder, med ekonomi, med folk.
Vi i Enade Sverige har länge varnat för denna kurs. Vi har sagt att EU:s självständighet urholkas, att Ukraina används som ett verktyg i ett större spel, och att fred kräver diplomati – inte bara vapen.
Pavels ord är början på något. Kanske en islossning. Kanske en nykter insikt bland fler EU-ledare. Jag hoppas det. För om vi verkligen bryr oss om ukrainare, om européer, om våra barns framtid – då är det inte mer artillerigranater vi behöver.
Vi behöver modet att tala med dem vi kallar fiender. Modet att se verkligheten i vitögat. Och framför allt: modet att byta kurs – innan vi krockar.
2025-07-09 // Bo Jonsson för Enade Sverige