När antibiotikan förlorar sin kraft står vi försvarslösa mot sjukdomar som en gång var enkla att bota. Nu rapporterar Karolinska Institutet om ett genombrott som kan vända utvecklingen – ett enzym som återställer antibiotikans effekt mot resistenta bakterier.
Forskargruppen ledd av docenten i medicinsk mikrobiologi, Federico Iovino, har visat att möss infekterade med penicillinresistenta pneumokocker och drabbade av hjärnhinneinflammation blev helt friska när antibiotika kombinerades med enzymet Endolysin.
Endolysin, som härstammar från bakteriofager – virus som angriper bakterier – kunde dessutom ta sig in i mössens hjärnor inom bara några timmar. För sjukdomar som hjärnhinneinflammation är det avgörande, eftersom patienten måste få effektiv behandling inom två dygn för att undvika allvarliga neurologiska skador eller död.
Som förespråkare av försiktighetsprincipen ser jag både möjligheter och risker. Jag gläds åt att svensk forskning kan leverera resultat som detta, men jag vet också att de måste bekräftas genom långsiktiga studier på människor och på flera typer av resistenta bakterier. Frågorna är många: kan bakterier på sikt utveckla motståndskraft även mot Endolysin? Finns det biverkningar som inte syns i djurförsöken?
Jag ifrågasätter också prioriteringarna i svensk och internationell politik. Varför får livsviktig forskning ofta stå tillbaka när enorma resurser går till militära satsningar eller politiska prestigeprojekt? Om resistens verkligen hotar att bli den största dödsorsaken inom 20–30 år borde den här kampen vara högsta prioritet redan nu.
Det finns även en global aspekt. Kommer den här metoden bli tillgänglig för alla, eller hamnar den bakom patenträttigheter och höga prislappar som stänger ute fattigare länder? Jag vill se garantier för att livräddande upptäckter inte blir ännu ett verktyg för läkemedelsjättarnas vinstmaximering.
Det här är ett stort steg framåt, och det är en dag då svensk forskning visar sin styrka. Men vi får inte luta oss tillbaka. Kampen mot antibiotikaresistens måste fortsätta på alla fronter – från forskningslaboratorierna till sjukvården, jordbruket och våra egna vardagsvanor. Endolysin kan bli ett av våra starkaste vapen, men bara om vi använder det med klokhet, ansvar och respekt för vetenskapens långsamma, noggranna arbete.
2025-08-11 // Bo Jonsson för Enade Sverige
Källor:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-det-nya-vapnet-mot-antibiotikaresistens